SDB
(Säkerhetsdatablad)
REGELVERK
SDBs innehåller alla ämnen och blandningar eller prepareringar av kemiska produkter. De är därför framtagna av tillverkare eller distributörer av lösningsmedel och avfettningsmedel och vänder sig till användare, företagsläkare arbetsgivare, löntagare, förebyggande specialister, medlemmar av CHSW (Committee for Hygiene, Safety and Working Conditions). De måste därför överensstämma med REACH CEE-förordningen 1927/2006 från den 18 december 2006 och förordningen ATP.10 CLP 2017/776 CE-GHS.
Varje SDB vars publicerings- eller överföringsdatum ligger före den 1:e juni 2015, överensstämmer alltså inte med denna bestämmelse. Dessutom måste SDBs hanteras, dvs. att varje ändring av bestämmelse eller beträffande själva produkten meddelas användaren.
__________________________________________________
BIOLOGISKA KOMPONENTTVÄTTAR
Biologiska komponenttvättar:
Det fanns en stark entusiasm för användning av biologiska komponenttvättar, eftersom den teoretiskt sett inte genererade något industriavfall. Emellertid tillåter inte de biologiska komponenttvättarna borttagning av alla föroreningar, förekomst av bensin, dieselolja, utspädningsmedel, färger är förbjudet med påföljd att förstöra eller hämma mikroorganismer. Ett enkelt strömavbrott orsakar dålig lukt. Att byta bad medför en mycket hög kostnad, i storleksordningen ca. 700-900 € och måste göras flera gånger om året.
Dessutom, finns det ingen aktuell förordning som avser biololgiska komponenttvättar.
Ansvaret avser ett område inom ett område av common law. Användaren bär själv ansvaret för faror som ligger till grund för användningen av populationer, genrer och arter, mikroorganismer som tillhandahålls användaren.
Men, vetenskapliga studier saknas som omfattar alla mikroorganismer.
Mikroorganismer i miljön kan förorena kolmponenttvättarna.
Genrer och lagerförda arter, är vid genomförandet av en biologisk komponenttvätt inte alltid desamma över tid och utvecklas, deras andel kan också variera över tid.
Det skulle finnas en risk som skulle kunna överföras till användarna, när de har immunbrist.
Se www.inrs.fr ND 2304 fäljd av den mikrobiologiska floran i komponenttvättarna för biologisk borttagning och nedbrytning av fetter
Se www.inrs.fr riskbedömning av komponenttvättar för biologisk borttagning och nedbrytning av fetter
Tabell / Klassificering av biologiska agenser i grupper avseende smittorisker
”Det är tydligt angivet att det åligger användaren att göra en egen bedömning av riskerna, användaren måste kunna ha följande information”:
- Exakt identitet hos mikrobiella stammar som kommer in i processen.
- Den potentiella patogeniciteten/kapaciteten hos varje biologiskt agens.
- Den infektuösa dosen hos varje patogent agens.
- Den uppnådda bakteriekoncentrationen i proceduren.
- Penetrationsvägen för det patogena agenset i organismen (matsmältningssystemet, kutant eller i slemhinnor, andningsorganen).
|
Har användarna möjlighet, eftersom det är deras ansvar, att också följa utvecklingen och förändringarna hos populationen över tid, i förhållande till den ursprungliga lagerföringen? Hur ska man utifrån detta veta patogeniciteten och den infektuösa dosen? |
Kanadensiska institutet, IRSST, rekommenderar mer omfattande förebyggande åtgärder, utifrån den allmänna franska rekommendationen för användning av personlig skyddsutrustning (PPE).
Se www.irsst.qc.ca säker användning av biologiska komponenttvättar för avfettning. I händelse av torkning med bälg, är användning av skyddsutrustning och skyddsmask obligatorisk.
Att läsa
”Resa till bakteriernas länder”
av Me Christine DAVID mikrobiolog vid expertisavdelningen INRS
__________________________________________________
RISK VID FÖRTÄRING H 304
INTAGNING AV DRYCK och PROBLEM anekdoter från det förflutna om risker vid förtäring av lösningsmedel
Att suga i sig bränsle är en vana som verkar ha uppstått under första världskriget. Denna vana fortsatte under, orostider, som i maj 68. Frankrike fick slut på bränslet. Att suga i sig var alltså det enda sättet för att kunna röra sig. Risken att köra vilse på grund av att suga i sig var överhängande.
Vilken är kopplingen till lösningsmedel för industriellt bruk? Helt enkelt på grund av samma orsaker, om det gäller kolvätelösningsmedel.
Under 70-talet, gjorde jag min debut i formulering. Användning av kolväteskärningar var vanligt förekommande. Det är den fortfarande, vid tillverkning av penetrerande preparat, av flyktiga vätskor för bearbetning av metaller, men också för formulering av lösningsmedel för avfettning.
Det var vanligt med lastbilschaufförer med leverans av lösningsmedelsbaserade tankar, och alltid tanka sin tank med samma produkter som de nyss levererat, för att slippa att gå till pumpen. Orsakerna kunde vara hur många som jhelst…
Idag har dessa vanor lyckligtvis försvunnit. Tillgången till tankar har gjorts säkrare, omöjligt att suga i sig om man inte är innehavare av fordonet, mätarna och visningen av bränslebris har blivit mycket pålitlig, och vid tullstationerna kontrolleras lasten regelbundet samt eventuella kolvätenläckage vid användning av bränsle elle lösningsmedel.
Men den toxikologiska risken i industriell miljö finns fortfarande.
Fyllning från en större behållare, i mindre behållare, för att underlätta till exempel, hanteringen, kallas fraktionering.
Faran med fraktionering är stor, när den utförs, och detta har upplevts, i en flaska som innehåller en dryck…
Om-märkningen av förpackningen, som görs för fraktioneringens skull, är inte en vana. Vilket den borde vara.
Frasen H 304 introducerad genom CLP ”Kan vara dödlig vid förtäring och vid penetration i luftvägarna”. borde ange
Drick inte
Sug inte
Fraktionera inte
Alla avfettande ösningsmedel med innehåll av kolväten avses, om deras viskositet är lägre än KV 20,5 mm2/s-1, vilket nästan alltid är fallet.
Vilken är då risken med fel väg?
Fel väg handlar först och främst om problem med att svälja. Matintaget, det man stoppar i sig hamnar först i strupen och fortsätter sedan till de nedre luftvägarna.
Fel väg är dock alltid möjligt, när det gäller livsmedel och vätskor.
Men om teknikerna för att rensa luftvägarna (PEP), under förutsättning att de tillämpas snabbt, ger resultat när det gäller fast eller degig föda, är de praktiskt taget ineffektiva för vätskor men helt ineffektiva för lösningsmedel.
Jacques P. TARDIF
Vatten skulle vara dödligt vid ett inag av 8,3 liter per dag.
MARCELO DUHALDE mars 2013
__________________________________________________
CMR
(Cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska ämnen)
Vissa kemiska agenser (substanser eller prepareringar) har på medellång till lång sikt, cancerframkallande, mutagena eller toxiska effekter på fortplantningen. De kallas CMR.
Det är viktigt att identifiera dessa, dvs. att göra en inventering av de produkter som används, som kan ge upphov till exponering. När ett CMR-agens identiferats på arbetsplatsen, är det viktigt att detta avlägsnas eller ersätts, varje gång det är tekniskt möjligt.
http://www.inrs.fr/risques/cmr-agents-chimiques/ce-qu-il-faut-retenir.html
Den fullständiga listan över CMR-ämnen, uppdaterad genom den 9:e anpassningen tekniska utvecklingen. CLP 2016/1079 hittar du på:
Lista över CMR-ämnen
http://www.prc.cnrs-gif.fr/spip.php?rubrique14