RÉTENTION
(Skyldighet att kvarhålla eller inte kvarhålla)
Kvarhållet
REGELVERK
Skyldigheten att lagra eller inte lagra för retention (kvarhållning) är föremål för två bestämmelser:
- Arbetslagen - Artikel R4412 förebyggande av den kemiska risken gäller för märkta produkter.
- Miljöbalken ICPE, lagen från den 19 juli 1976 som preciserar ”All lagring av en vätska som sannolikt kan orsaka föroreningar i mark- och vattenområden måste förknippas med dess retentionsförmåga"
Föroreningsrisk
Se kapitel föroreningar i mark- och vattenområden
Hitta ett lösningsmedel för avfettning utan uppsamlingskrav
Se kapitel hitta en tillverkare genom applikation
__________________________________________________
RAPPORT CARBONE®
Rapport om kolbalans inom ramen för standarderna ISO 14 000 et ISO 14 040
Logotyp och varumärke registrerat av ADEME.
Rapport om kolbalans innebär redovisning av utsläpp under hela tillverkningscykeln av en produkt innan den marknadsförs eller redovisning av direkta eller indirekta utsläpp av en aktivitivitet eller arbetsplats. Vad som särskilt måste beaktas är utsläppen av mänskliga resurser vid skörd, triturering, transesterifiering, tillverkning, transport, avfallshantering. Det kvävs fördjupade kunskaper om produktens livscykler enligt ISO 14040. Rapporten har upprättats enligt ISO 14064 som för närvarande är i kraft.
__________________________________________________
PLAN FÖR ANVÄNDNING AV LÖSNINGSMEDEL
Plan för använding av PGS-lösningsmedel
REGELVERK
- Planen för användning av lösningsmedlen (PGS) är en materialrapport för ingång/utgång av lösningsmedel på en installation. Vad som menas med en installation är en industriarbetsplats. Den har till syfte att bedöma den totala mängden utsläpp (kanalisreade eller diffusa) eller diffusa organiska flyktiga föreningar (VOC) för att kontrollera den begränsade respekten för värderingar av utsläpp.
Reaktiva ämnen och motorbränslen beaktas inte i PGS. Lösningsmedel som används som bränsle beaktas liksom industriavfall.
- Ministerbeslut från den 02 februari 1998, Artikel. 28/1 (beslut 29 maij2000, artikel 3)
”Alla operatörer vid en installation som förbrukar mer än ett ton lösningsmedel per år måste upprätta en plan för användning av lösningsmedel (PGS). Denna plan måste finnas till förfogande för inspektion av klassificerade anläggningar”
Om den årliga förbrukningen av lösningsmedel för installationen överstiger 30 ton per år, ska operatören varje år förse inspektionen för klassificerade anläggningar med en plan för användning av lösningsmedel och informera om åtgärder med syfte att minska förbrukningen.
__________________________________________________
Organiska flyktiga föreningar VOC (utsläpp)
Minskning av organiska flyktiga föreningar (VOC)
REGELVERK
De franska bestämmelserna för minskningen av VOC-utsläpp finns i regelverket ICPE sedan den 1:e juni 2015 seveso III . Industrianläggningar som omfattas av klassificeringen 4330 är skyldiga att upprätta en PGS (plan för användning av lösningsmedel) för att minska VOC-utsläpp.
Denna gäller för varje industriföretag som lagrar eller använder mer än 1 ton av ej brandfarliga lösningsmedel.
Definition av VOC
Förening som kan vara i gasform i atmosfären som har direkt eller indirekt inverkan på djur eller natur.
Metan anses inte som VOC eftersom den inte har någon direkt inverkan på hälsan. Termen VOC borde snarare vara EMVOC (ej mekanisk voc). Metan är icke desto mindre en gas med växthuseffekt.
Varje ämne eller organisk blandning, som är i gasformigt tillstånd eller som förångas lätt under vanliga temperatur- eller tryckförhållanden under användning är alltså en voc. Lösningsmedlen omfattas dock i första hand om de har ett ångtryck som överstiger 0,01 Kpa vid en temperatur av 293 15 K (20 °).
NOTERA: Blandningarna butan-propan använda som drivgas anses som VOC.
Det är på grund av dessa olika orsaker som de franska bestämmelserna har gjort den kvantitativa lagringströskeln strängare och på grund av användningen av ej brandfarliga lösningsmedel.
(≤ 60 °C) eller butan-propan-aerosoler i juki 2015.
//Se kapitel Aspeker på brandsäkerhet - Rubrik Brandfarliga vätskor//
__________________________________________________
BIOLOGISK NEDBRYTBARHET BIOLOGISK NEDBRYTNING
Biologisk nedbrytbarhet för lösningsmedel, avfettningsmedel, rengöringsprodukter, inom industrin
Den biologiska nedbrytbarheten är som alla vet, kapaciteten hos en förening eller hos en produkt att brytas genom påverkan av biologiska organismer såsom bakterier, svampar, alger, i en gynnsam miljö, ljus, luftfuktighet, syre och den tid som krävs för att uppnå bilogisk nedbrytning.
Det kommersiella argumentet, 100 % biologiskt nedbrytbar, det går inte att vederlägga, kan därför vara vilseledande, eftersom det inte anger någon tidsuppfattning.
Om det behövs 2 veckor upp till 1 månad för toalettpapper att brytas ned, 1 till 5 månader för en äppelskrutt, 1 till 5 år för en cigarettfimp, 450 år för en vanlig plastpåse, kommer det att krävas 4,5 miljarder år för uranium 238 (halveringstid).
% biologisk nedbrytning av en produkt beror också på tiden.
Om bestämmelserna och standarderna är perfekt upprättade för produkter med stor konsumtion, plastpåsar, förpackningar, rengöringsmedel, tvättmedel..., är produkterna för yrkesbruk, inom ramen för lösningsmedel, föremål för flera analys- och karakteriseringsmetoder.
PRIMÄR BIOLOGISK NEBRYTBARHET
Den är upprättad enligt CEC L 33 T 82. Ursprungligen utvecklades denna försöksmetod för smörjmedel, men den är också en giltig indikator, som stämmer överens med de erhållna resultaten genom andra metoder å ena sidan, och som kan tillämpas på lösningsmedel, vilka inte alltid används som avfettningsmedel, utan också som smörjmedel, speciellt genom elektroerosion-penetration och ytbehandling, liksom genom skärning, stansning, metallstansning, skärning av plåt där operatörerna använder flyktiga vätskor.
Den primära biologiska nedbrytbarheten, definierar % av biologisk nedbrytbarhet efter 21 dagar vid 25 °C.
BIOLOGISK LÄTTNEDBRYTBARHET
Den har etablerats enligt OCDE 301 A, som motsvarar standarden ISO 7827.
Etablerad enligt OCDE 310 A.
Definierar upphörande av COD, % nedbrytbarhet efter 28 dagar
Biologisk lätt- och ultimat nedbrytbarhet
Etablerad enligt OCDE 310 C. Denna medod kallas också TEST MITI-modifierad.
Definierar % biologisk nedbrytning vid 28 dagar, men också den tid i dagar som krävs för 100 % nedbrytning.
Enligt vald metod och och i nuvarande tillstånd för de rekommenderade analyserna av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OCDE, ett lösningsmedel som har en % nedbrytning som överstiger 80 % kan alltså vara kvalificerad som biologiskt nedbrytbar, biologiskt lättnedbrytbar eller fullständigt bilologiskt nedbrytbar.
Regelverket för industriella frågor och föroreningar i mark- och vattenområden, är väl definierat av DREAL (inspektion av klassificerade anläggningar). Om det är tillåtet att ta en genväg,
”Är det de som skräpar ner som kommer att få betala”. Om DREAL utför kontroller av klassificerade anläggningar, kan inspektionen också med rätta begära en kontroll av anläggningen, efter en katastrof.
WGK-klassning (skadeklasser för vattenmiljö)
Denna klassning tillämpas i Tyskland, men dess enkelhet refereras ofta till.
Alla ämnen är listade och klassificerade. Produkter som innehåller detta ämne, oavsett kvantitet, är föremål för samma klassificering.
Det finns 3 klasser
WGK-klass 1: Något farligt för vattenmiljön
WGK-klass 2: Innebär en fara
WGK-klass 3: Mycket farligt för vattenmiljön
__________________________________________________
SDB
(Säkerhetsdatablad)
REGELVERK
SDBs innehåller alla ämnen och blandningar eller prepareringar av kemiska produkter. De är därför framtagna av tillverkare eller distributörer av lösningsmedel och avfettningsmedel och vänder sig till användare, företagsläkare arbetsgivare, löntagare, förebyggande specialister, medlemmar av CHSW (Committee for Hygiene, Safety and Working Conditions). De måste därför överensstämma med reglerna i REACH CEE 1927/2006 från den 18 december 2006 och bestämmelsen ATP.10 CLP 2017/776 CE-GHS
Varje SDB vars publicerings- eller överföringsdatum ligger före den 1:e juni 2015, överensstämmer alltså inte med denna bestämmelse. Dessutom måste SDBs hanteras, dvs. att varje ändring av bestämmelse eller beträffande själva produkten meddelas användaren.
__________________________________________________
GLOBAL UPPVÄRMNINGSPOTENTIAL (PRP GWP)
F-gasdirektivet
EU-förordningen 517/2014 från 16/04/2014 som rör fluorerade växthusgaser med växthuseffekt (F-gasdirektivet) förbjuder användning och utsläpp i atmosfären av gas innehållande en GWP uppvärmningspotential över 150.
Detta förbud är effektivt.
COP 22 har beslutat att i fortsättningen förbjuda alla HFC, inklusive HFC 152 A. Vi garanterar att våra aerosoler inte har drivgas som innehåller GWP.
__________________________________________________
BIOACKUMULERING Biokoncentration
Bioackumulering av industriella lösningsmedel för avfettning
Bioackumulering eller biokoncentration anger kapaciteten hos organismer inklusive djur (skaldjur), att absorbera och koncentrera vissa kemiska ämnen i hela eller delar av deras organism.
Den skiljer sig dock från biologisk nedbrytning men är en bidragande faktor. Ju svagare bioackumuleringen är, desto snabbare kommer den biologiska nedbrytningen att vara.
ASTM E 1688-standarden, anger bioackumuleringen i sedimenten.
I ekotoxikologin, refereras ofta till Log KOW-mätningen (log P), dvs. fördelningskoefficienten för oktanol och vatten.
Den rapporterar en molekyls tendens, att ackumuleras i de biologiska membranen hos levande organismer, om den stiger, är risken för bioackumulering stor.
Ett lösningsmedel som har en log KOW lägre än 3 anses som svagt bioackumulerande.
Mätningen av log P används också för att definiera mediciners persistens, inklusive anestesimedel för människor.
__________________________________________________
OZONNEDBRYTANDE POTENTIAL
(ODP)
Ozonnedbrytande potential (ODP) hos lösningsmedel och avfettningsmedel för yrkesbruk
Den oxonnedbrytande potentialen hos ett lösningsmedel eller en gas är den nedbrytning som en förening orsakar ozonskiktet i den högre atmosfären.
Om halogenalkaner såsom CFC, eller vissa HCFC har varit förbjudna i många år, kan lösningsmedel för avfettning fortfarande innehålla n.bromo propan, (n.propyl bromid- nPB) som används vid ångavfettning eller vid blandning i kalla avfettningsmedel. Denna förening har en PDO på 0,027 men har dock inte varit föremål för något förbud. Riktmärke R 11 eller CFC 11 PDO = 1.
__________________________________________________
FÖRORENINGAR I MARK- OCH VATTENOMRÅDEN
Risk för förorening av mark- och vattenområden genom industriella lösnings- och avfettningsmedel
Gäller alla industrianläggningar som lagrar, använder, bearbetar eller distribuerar farliga, kemiska produkter när det gäller brandfarlighet eller toxicitet.
Förorening av vatten- (grundvattennivå, vattendrag, avloppsnät) eller markområden, kan härröra från, ett avsiktligt utsläpp särskilt i händelse av intrång på en arbetsplats, ett oavsiktligt utsläpp, i händelse av läckage efter ett maskinvarufel, en katastrof genom brand eller explosion.
I det sista fallet, olyckligtvis det mest vanliga, kan olika typer av olyckor inträffa:
- Brand med utsläpp av giftiga ångor och värmestrålning
- UVCE (Unconfined Vapor Cloud explosion), explosion av ett obegränsat moln av brandfarliga ångor
- BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion), som vanligen gäller en explosion i en behållare/tank efter en höjning av temperaturen och trycket
- BOLL OVER ett fenomen som kan uppstå, vid förekomst av en vattenfilm i en behållare för lagring av kolväten och att denna värms upp under värmestrålning
- DOMINOEFFEKT en katastrof som orsakar den ena katastrofen efter den andra
Förorening av mark- och vattenområden är därför alltid mycket troligt efter en katastrof. Om anläggningen åläggs deklaration eller tillstånd, är en kontroll av DREAL är då systematiskt.
DREAL fungerar i detta fall som ”vattenpolis”. Det garanteras i artikel L 210 i miljöbalken att ”vatten utgör en del av det gemensamma nationella kulturarvet” Dekret 93-743 från den 29 mars 1993 har upprättat nomenklaturen för alla industriella operationer och aktiviteter är föremål för deklaration eller tillstånd. Ministerbeslutet från den 11 maj 2015 kallad SEVESO III sätter det nya tröskelvärdet för rapportering till 1 ton brandfarlig vätska. (se rubriken aspeker på brandsäkerhet).
Inom ramen för lösningsmedel, anses ämnen och prepareringar med innehåll av metalloider och tungmetaller, kolväten med innehåll av bensen eller polycykliska aromater (PAH), med innehåll av halogener (klor, flour, brom) vara de farligaste när det gäller förorening av mark- och vattenområden.
När det gäller förorening av markområden, oavsett ursprung eller anledning, är bestämmelserna enkla och är baserade på talesättet ”det är de som skräpar ner som kommer att få betala”. Men även om analysen av markområden har blivit avsevärt enklare med hjälp av nuvarande analytiska medel, kan kostnaderna för sanering av ett markområde vara enorma.
30 000 kontroller utförs regelbundet varje år i Frankrike. DDT, den franska vattenmyndigheten, ONEMA, men även det franska gendarmeriet och det franska borgmästarämbetet, är behöriga att fastställa överträdelser.
__________________________________________________
INDUSTRIAVFALL
Skyldigheter när det gäller indusriavfall
Lösningsmedel och avfettningsmedel för yrkesbruk
Miljöminiseriets ramdirektiv 2008/98/ EG sätter upp huvudmålen samt prioritering av åtgärder när det gäller indusriavfall
- Förebyggande av usläpp
- Återanvändning
- Återvinning
- Valorisation (tillvaratagande)
- Eliminering (förbränning)
- Slutlig avfallshantering
”Varje producent eller innehavare av industriavfall är juridiskt ansvarig för sitt avfall, för villkoren under vilka avfallet samlas in, transporterats, eliminerats eller återvunnits. Detta är principen om producent- eller innehavaransvar, som måste kunna motivera till slutdestinationen för detta avfall och sättet att eliminera.”
Klassificeringen av industriavfall, är föremål för en nomenklatur (6-siffrig kod) hämtad i miljöbalken R 541-7 à R 541-11 och i bilagorna R 541-8
Denna nomenklatur har uppdaterats, för att harmoniseras med CLP-förordningen och är tillämplig från den 1:e juni 2015.
CLP-förordningen definierar en faroklass för ett ämne, en preparering, men också för en avfallsprodukt, som beror på hela antalet produkter som avfallet utgör. Om produkten är klassad som farlig, är också avfallsprodukten klassad på samma sätt, och medför skyldighet att utfärda ett Dokument om avfallsspårning. Avfallet ska sedan tas hand om av av en godkänd återvinningscentral.
ICPE-klassificeringen för industriavfall är annorlunda.
Rubrikerna 4000 relaterade till lagringen och till den lagrade kvantiteten
Rubrikerna 3000 relaterade till själva avfallen (IED-rubriker)
Rubrikerna 2700 relaterade till aktiviteter
Industriavfall genererat genom användning av lösningsmedel, avfettningsmedel och rengöringsagenser ingår i nomenklaturerna
070 101 vattenbaserade rengöringsagenser
070 103 halogenerade lösningsmedel (klor, brom, fluor )
070 104 ej halogenerade lösningsmedel
160 504 tryckkärl (aerosoler) innehållande lösningsmedel eller avfettningsmedel eller rengöringsagenser
__________________________________________________
AEROSOLER MED DRIVGAS
Specialfall för lösningsmedel konditionerade i aerosoler (sprayburkar)
Tryckbehållare
Miljöaspekter för lösningsmedel med användning av avfettningsmedel, rengöringsagenser, dekontamineringsmedel, rengöringsmedel för bromsar, fläktar som förekommer och används i aerosoler, måste också omfatta drivgaserna som de innehåller.
FLYTANDE GAS FÖR AEROSOLER
Isobutan
lsobutan används fortfarande i stor utsträckning, med tanke på dess kokpunkt vid -11,7 °C, till fördel för butan-propan. Exempel, man hittar inte längre gas-aerosoler till portabla campingkök. Butagas-aerosol efter att ha konditionerats i Korea, har försvunnit från marknaden.
Butan-Propan
Propan föreslås vid en kokpunkt på -44 °C, därför alltid att blandas med butan vars kokpunkt är 0 °C.
Fördelar: tillgänglig, inte dyr (blandningen BP endast gasol speciellt deodoriserad för denna applikation),
Stor gasreserv i dessa gasreserver, god löslighet i de flesta produkter, svagt internt tryck 2,5 bar möjliggör användning av 12 bar till en låg kostnad.
Produktrapport aktiv/extremt svag drivgas.
Nackdelar: Flampunkt -58 °C extremt brandfarlig.
Erkänd flyktig organisk förening (VOC).
Lagring av begränsad kvantitet. Ny SEVESO 3-bestämmelse,
ICPE-rubriker 4320/4321.
Förbud mot GMS- eller GSB-lagring. Framtida regler kommer i specialiserade utgåvor.
Övervärderade försäkringspremier som den primära orsaken till brandkatastrof (mestadels relaterad till hantering).
Butan-Propan skulle också innebära patologiska risker när det gäller toxicitet, penetration i organismen vilket kan framkalla en reaktion med proteiner eller nukleinsyror, olika typer av toxiska metaboliter som sprids i människans organ.
CFC/HCFC/HFC
Förbud mot produktion av CFC gavs 1995.
Förbudet riktat mot HCFC var mer progressivt med start 2007 vissa HCFC med en svag ODP men med en betydande PRP.
Denna gas har naturligtvis ersatts med HFC och huvudsakligen HFC 134 A, kokpunkt -25 °C, och extra brandfarlig.
EU-förordningen 517/2014 från 16 04 2014 beträffande fluorerade växthusgaser med växthuseffekt (F.Gas-förordning) förbjuder utsläpp av flourerade växthusgaser i atmosfären med en PRP över 150. Vilket är fallet för HFC 134 A.
Detta förbud är tillämpligt från den 1:e januari 2018.
Konditionerar-anpassade aerosoler avser naturligtvis HFC 152 A med en PRP på 124, alltså lägre än 150. Trots att HFC 152 A, är extremt brandfarligt -50 °C, med en kokpunkt på -25 °C helt likvärdig med HFC 134 A, finns det ingen anledning att ”omformulera” dessa produkter.
Denna lösning borde inte ha några lysande framtidsutsikter. Parterna (197 länder) involverade i Montrealprotokollet (1987) som nyligen samlades i juli 2016 i Wien, kommer att bestämma deadline för slutet av alla HFC.
COP 22 tog ett beslut om det kommande förbudet av alla HFC, inklusive HFC 152 A och alla med global uppvärmningspotential. Denna överenskommelse undertecknades av 197 länder (PRP hos en HFC 14 000 högre än den för Co2). Referens UNFCCC COP 22.
Det senaste valet, återupptaget av vissa konditionerare av aerosoler för att erbjuda ett alternativ till HFC 134 A av HFC 152 A är däremot inte hållbart.
HF0
En 4:e generation flourerade gaser presenteras: hydrofluorolefiner under namnet R 1234 ze. Denna flytande gas med en 0DP på 0 och en PRP försumbar vid en kokpunkt liknande HFC 134 vid (-19 °C).
Dess nuvarande kostnad är särskilt hög, men bör anpassas om den normaliseras som köldmedium i klimatsystem och i polyuretanskum.
DME
Dimetyleter eller metoximetan har till viss del övergivits av konditionerare av tekniska aerosoler. Med en kokpunkt på -24 °C och en flampunkt på -41 °C, den ersätter inte med fördel när det gäller kostnad, lbutan-propan. Å andra sidan har den en anmärkningsvärd lösningsmedelsförmåga, en betydande gasreserv och en utmärkt lösningsförmåga i vatten.
Metoximetan (DME) används fortfarande i stor utsträckning inom kosmetika: hårsprayer, frisyrgeléer, rakskum.
DME har funnits länge, de välkända aerosolerna från Start Pilote innehåller endast DME.
DME är en isomer av etanol, som i stora mängder utvinns från biomassa kan bli tillgänglig inom de närmaste åren och skulle därmed vara en intressant bio-källa för drivgas.
KOMPRIMERADE GASER FÖR AEROSOLER
CO2
CO2 eller koldioxid, är den idealiska gasen, den kommer från naturliga källor. CO2, också kallad R 744 för kylning, är en atmosfärisk gas, som finns i luften, precis som argon, helium, syre och kväve. CO2 har också fungerat som ett riktmärke för etablering av den globala uppvärmningspotentialen
(GWP) för annan gas. Exempel Co2 PRP = 1 - HFC 134a PRP = 1430
CO2 som bildas genom fotosyntesen, och är ursprunget till livet på jorden, finns i grundvattnet. Denna komprimerade brandfarliga, inexplosiva, obrännbara, inerta, livsmedels-, medicinska, bakteriostatiska gas har bara har bara ett fel, den är svårlöslig i de flesta konditionerade produkter om dess viskositet är hög.
Inom de traditionella gasteknikerna genom Gazing-påverkan, skulle det nödvändiga trycket vara alldeles för högt och deformera behållarna.
Fördelar: brandfarlig, inexplosiv, obrännbar
Drivgas godkänd för applikationer inom livsmedelsindustrin (Co2 används också för att kolsyresätta läskedrycker, samt för
Inert gasinsprutning och bakteriostatiskt skydd av vakuumförpackade livsmedel).
Nackdelar: Le Co2 är inkompatibel i tryckbehållare, med vatten eller spår av vatten.
Fördel eller nackdel: Val för marknadsföring, tränger komprimerade gaser endast in vid en mycket låg nivå % i en aerosol och innehåller följaktligen en mycket stor kvantitet av produkten. Detta kan vara en fördel eller en nackdel när det gäller det slutliga priset.
LUSTGAS N2O (DIKVÄVEOXID)
Lustgas används fortfarande i stor utsträckning inom hälsovården.
Vid användning av lustgas som drivgas för aeorosol, är den i motsats till CO2, delvis löslig i vatten, vilket möjliggör en mer allmän tillämpning vattenbaserade formuleringar, Chantilly-krämer, rengöringsmedel …
Brandfarlig gas, den är brännbar i sitt rena tillstånd men inte i närvaro av vatten.
N2O har en PRP (global uppvärmningspotential) 298 högre än Co2, men i stor utsträckning en mycket liten procentandel komprimerade gaser, använda i aerosoler (från 2 till 3 %), den långsiktiga effekten är försumbar
(särskilt om man jämför den med butan-propan som har en PRP 300 000 högre än CO2).
KVÄVE (N)
Kväve är, liksom koldioxid av naturligt ursprung, en idealisk gas när det gäller miljön.
Den utgör 78,06 % av den luftvolym som omger oss.
Kväve produceras för övrigt genom luftvätskebildning.
Komprimerad gas, brandfarlig, inert, den behöver alltid, med tanke på dess extremt låga kokpunkt -195 °C, särskilt lämpliga anläggningar, i synnerhet för att mata konditioneringsmaskinerna.
Användning av kväve är vanlig vid tillverkning av mycket stora serier såsom sprayflaskor, hårsprayer, det är en utmärkt gas för vattenbaserade formuleringar med en stor procentandel aktivt ämne, om den är konditionerad i en Gazer Shaker.